De orimliga konsultarvodenas fader

Svåra tider efter raset 1687 gör att det unga snillet handplockas till gruvan.

Polhems berömda hakspel

Det stora raset 1687 blev början till slutet för gruvans storhetstid som kopparproducent. Det svåra läget med rasmassor och behov av nya lösningar gjorde att det unga snillet Christopher Polhem knöts till gruvan. Han kom till Kopparberget 1693 och möttes av den nytillträdde bergmästaren Harald Lybecker, själv en av landets skickligaste gruvexperter.

Machina Nova, det berömda hakspelet, blir Christopher Polhems mest kända innovation. Maskineriet, som ersatte tidigare hissanordningar, revolutionerade sättet man transporterade upp malm och vatten till markytan. Faktum är att både uppfinnaren själv och anläggningen vid Falu Gruva har prytt svenska 500-kronorssedlar en gång i tiden!

Christopher Polhem år 1703 (beskuren) av Georg Åkerlöf, foto: Tekniska museet.

Övernatta som Polhem vid gruvan

Under tiden som chefskonstruktör vid Falu Gruva bodde Christopher Polhem i Konstmästargården, en byggnad med anor från 1700-talet intill kanten av dagbrottet Stora Stöten. Gruvortens B&B finns i huset i dag, läs mer här

Men vem var Christopher Polhem?

Han kallas inofficiellt för den svenska mekanikens fader. Utöver att utveckla gruvnäringen byggde han transportsystem, slussar och kanaler, konstruerade klockor och lås, grundade skolor och – inte minst – banade han väg för den svenska tekniska industrin.

I dag prisas banbrytande uppfinningar med Polhemspriset, läs mer här